Höstträffen 2017

Dalkarlsvägens historia

Ett sjuttiotal falukamrater samlades till sedvanlig höstträff på Myntkabinettet. Även om kabinettets samlingar nu är nedpackade, på väg att överföras till Historiska museets lokaler, så är vi i föreningen lyckliga över att ett tag till få använda lokalerna för våra möten med efterföljande läcker lunchspis.
Huset har en egen historia värd att berätta: Det byggdes snett emot Kungliga slottet för 350 år sedan av en fransk köpman med verksamhet i Stockholm. Efter ett otal om- och utbyggnader med skiftande ägare köptes huset på 1920-talet av Stockholms stad, som gav den framstående arkitekten Ferdinand Boberg i uppdrag att återigen göra en ombyggnad, denna gång omfattande. Boberg föddes i Falun där han tog studenten 1878. Se där, en utmärkt anknytning mellan byggnaden och Gamla Falukamrater denna oktoberlördag 2017!

På programmet stod ”Dalkarlsvägen i bilder, ord och ton”. Två artister med kärlek till Dalarna och talang att visa upp den, roade oss halvannan timme. Trons Lasse Mattson, fotograf och estradör, visade bilder och berättade, medan musikern Byns Mats Larsson kompletterade med humoristisk framtoning och musikalisk fullträff. 

Artisterna började med att berätta om sin bakgrund, med spännande inslag: Sångaren Byns Mats mindes luffare från sin barndom i Nås och hur han medverkat i Ingemarsspelen, byggda på Selma Lagerlöfs berättelse ”Jerusalem”. Här kommer predikanten Helgum Olof Larsson till Nås och får med sig trettiosju personer till Jerusalem, den heliga staden. Selma Lagerlöf besökte själv Nås och därefter Jerusalem innan hon skrev sin roman.

Trons Lasse från Vålberg i Sågmyra har alltid haft fotografering som sitt stora intresse, medan det var jobb i skogen som gav försörjningen. Ett möte med kyrkoherden i Sågmyra, Gottfrid Fryking, ändrade allt. ”Du ska bli fotograf” sade prästen. Och så blev det. När Trons Lasse berättade detta vände han sig särskilt till Birgitta Fryking, på första raden i salen. Birgitta som är klubbmästare i Gamla Falukamrater, var en av organisatörerna till den här fina föreställningen, och är tillika dotter till framlidne Gottfrid Fryking.

I fokus för dagens program stod alltså den så kallade Dalkarlsvägen, en vandringsled som betrampats ungefär vart tredje år sedan snart tjugo år tillbaka. Hugade vandrare samlar ihop sig i Mora och går till fots genom Dalarna och vidare ner till Stockholm. Somliga går hela sträckan på trettiosex mil (det tar cirka tolv dagar) medan andra hakar på under vägs och väljer en eller flera etapper. Mycket finns att titta på medan man vandrar – vackra bygder, fager natur och trevliga djur. Till oss hänförda åskådare delade Trons Lasse med sig av sin rika fotoskatt från vandringarna. Första gången Lasse vandrade var 1998, Stockholms kulturhuvudstadsår. Vandrarna togs emot av dåvarande landshövdingen Ulf Adelsohn som generöst lät några av dem sova över i residenset på slottsbacken. ”Glöm bara inte att låsa efter er när ni går härifrån i morgon”, hade Adelsohn sagt. Det kan man kalla tilltro till folk!

Sedan fick vi falukamrater ta del, i ord och bild och ton, av den historiska bakgrunden till Dalkarlsvägen, de arbetsvandringar som kullor och masar företagit alltifrån 1600-talet till en bit in på 1900-talet, med en toppunkt kring förra sekelskiftet då närmare sju tusen personer gav sig ut på vägarna. Arbetsvandringarna framtvingades på grund av ständiga omskiftningar av jordbruksmark i Dalarna, som gjorde folk arbetslösa. Storvandringar organiserades därför för att skaffa jobb, med murare, snickare, mursmäckor och andra hantverkare.
”En dalkarl vill finnas kvar där han fötts, han sliter med att slipa knivar och saxar, men vill alltid återkomma”, förkunnade Trons Lasse och visade bilder: Byns Mats sjöng till gitarr: ”Jag slipar saxar för en kopparslant/jag slipar solsken och dagligt bröd/Mitt hår är vitt och min käft är röd”.

Längs Dalkarlsvägen går man genom Stäket, platsen för den stora Daldansen, eller Dalupproret som utbröt 1753 som en allmän upprorsrörelse då den svenska allmogen visade sitt missnöje med frihetstidens ”herreregering”. Hårdast drabbade kände sig just dalkarlarna efter att det regerande hattpartiet hade infört inskränkningar i dalkarlarnas fria varuutbyte med Norge.
Hittills har åtta storvandringar gjorts, under medial bevakning. Nästa vandring blir 8-19 maj i år, dvs. 2018. ”Häng på”, utbrast Trons Lasse och Byns Mats med en mun.
Och vi i Gamla Falukamraters styrelse återkommer på hemsidan till årets Dalkarlsvägen.

Höstträffen avslutades med läcker fiskrätt och goda samtal, falukamrater emellan.

Vid tangenterna: Helene Carlbäck, ordförande i GFK.
Fotograf: Birgitta Lundholm

Storträff den 20 maj 2017

Massor av bilder finns på gamla hemsidan

Ett hundratal Falukamrater sitter på Grand hotell en vacker dag i maj. Det är Storträff, lunchen är uppäten och årsmötet avslutat. Vi väntar på tecken att bryta upp för att gå stadsvandring. Då kommer en man in i salen. Han är i övre medelåldern klädd i mörk kostym av tidlöst snitt. Han börjar tala om den fattiga och oönskade pojken Axel, född i ett småländskt torp år 1893. Pojken skulle med tiden bli Grand Hotells förste ägare. ”Och det är jag som är Axel”, säger mannen, ”Axel F. Lindmarker”. Under några sekunder far en förvirrad tanke genom mitt huvud: Är det där hotellmannen Lindmarker som det talades om i mitt barndomshem, han som var pappa till journalisten Ingemar Lindmarker och farfar till teveankaret Anna Lindmarker? Mannen som står där kan väl inte vara född 1893? Hjärnsläpp, således. Så kan god scenkonst fungera. Mannen framför mig är Magnus Hård af Segerstad, som här skickligt gestaltar hotellmannen Lindmarker efter en text av Örjan Hamrin. Läs mer

Höstträff 2016

av Helene Carlbäck

Faluns egen gudinna. Ett vackert uttryck använt av förre stadsantikvarien i Falun, Örjan Hamrin när han talade om den (väl)svarvade jungfrun. På GFK:s höstmöte den 22 oktober möttes Örjan av en förväntansfull publik av Falu-entusiaster i en fullsatt hörsal på Myntkabinettet i Stockholm. På bordet bredvid talarstolen hade Örjan radat upp Falujungfrur representerande olika perioder i hennes liv. Efter föredraget gavs åhörarna möjligheter att få medhavda jungfrur bedömda och tidsbestämda av föredragshållaren.

För 75 år sedan nyupptäcktes Falujungfrun av den entusiastiske Falufrämjaren Svante Svärdström. I sökandet efter en ny Falusymbol hittade Svärdström i ett hus på gamla Herrgårn en svarvad furudocka, målad med klädsel som en bondmora på 1800-talet, t.o.m. med en viss barock touch i snittet. På huvudet den karakteristiska hatten med chick fjäder. Svärdströms efterforskningar visade att Falujungfrun hundra år tidigare hade sålts t.ex. som friargåva, på marknader kring Tomasmäss. Efter Svärdströms fynd gjorde dockan snabb karriär som symbol för olika aspekter av Falun. Självaste kronprinsparet visade intresse för den sköna jungfrun.

Kommersialiseringen av Falujungfrun var dock något som Svärdström var ljumt intresserad av, men han fick ge sig inför Faluns mäktige patron, Stora Kopparbergs bergslag, som använde jungfrun för att saluföra Falu ättika.

Mötet avslutades med att tidigare ordföranden Olle Eklund förärades en mycket speciell Falujungfru. Därefter dags för lunch med livgivande drycker och animerade samtal.

Årsstämma 2016

OLYMPUS DIGITAL CAMERAÅrstämman ägde rum på Myntkabinettet i Stockholm. Det var som vanligt god anslutning med ca 70 äldre studenter.
Programmet inleddes med ett mycket uppskattat föredrag av KG Nilsson, välkänd konstnär och tidigare lärare och professor vid Konstfack och Kungliga konsthögskolan i Stockholm. KG är representerad på bl.a. Moderna museet och Nationalmuseet. KG berättade om sin konst med färgstarka bilder och film, där vi fick se hur han arbetade. KG Nilsson är född i Falun och liksom de flesta av oss, tidigare elev vid Falu Högre Allmänna Läroverk. Vi tyckte oss kunna ana intryck från Falu Gruva i den återkommande sexkantiga lilla byggnaden….

KG Nilsson är numera bosatt på Österlen, där han tillsammans med sin hustru driver Bästekille konsthall.

Efter själva årsmötesförhandlingarna avslutade vi med en god lunch i glatt samspråk och gemensam sång.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Höstträff 2015

Årets höstmöte ägde rum 24 oktober i Myntkabinettets hörsal vid Slottsbacken i Stockholm hörsal .
Där berättade Daniels Sven Olsson, tidigare chef vid Gruvmuseet och arkivarie vid Dalarnas Museum om det Europeiska Byggnadsåret 1975 initierat av Europarådet med mottot ”En framtid för vårt förgångna” inför ett välfyllt auditorium. Det urvalet bidrog till att rivningsraseriet i Falun kunde bromsas och att många rivningshotade trähus kom att bevaras. Många intressanta gatubilder med offer för byggnadsraseriet, äldre renoverade träbyggnader och nybyggda hus med arkitektur anpassad till områdesbilden i ”äldre stil”.

Ett välfyllt auditorium

 Daniels Sven Olsson